Strategiskt tänkande

Har perioder då jag spelar väldigt mycket mahjong online.
Inser då att mitt strategiska tänkande är oerhört begränsat!
Jag kan lixom inte tänka mer än ett, i bästa fall två, steg framåt.
Det är det samma när jag tex syr.
Jag kan tänka några steg framåt men inte ”hela vägen ut”
Ja det är detsamma oavsett vad det handlar om!
Så schack är inte å tänka på!

Jag låter mig iofs inte hindras av detta men ibland stör det mig!
Jag inser ju oxå att andra tror att jag kan mer än vad jag kan!
Saken är att många gånger gör jag saker jag egentligen inte riktigt kan och jag bara hoppas att det ska gå som det är tänkt! Men jag är aldrig säker på att det gör det!
Och jag är alldeles för stolt för att säga att jag inte kan!
Eller så kanske det är vett jag saknar för att säga att jag inte kan!?

Ibland vet jag inte om det är en tillgång eller en nackdel att jag är på det viset!?
Det är ju inget jag tänker på varje dag utan mer när andra talar om hur duktig jag är.
Eller bara tar för givet att jag kan och därmed oxå omedvetet ställer ”krav” på mig som jag kanske kan leva upp till!
Som nu när vi spelade teater. Jag har aldrig ståt på en scen innan.
Min roll var iofs ingen stor roll men jag spelade inte dirket mot nån annan utan ”Skötte mig själv”.
Så lite regi jag fick till min roll fick ingen annan. Inte ens de som var vana skådespelare. Jag var inte ens med på repschemat! Fick mer eller mindre tvinga mig till att få göra i alla fall en repetition på scenen innan premiären!
Och allt funkade ju så jag får väl vara glad att jag är som jag är antar jag!

Men ibland stör det mig ändå!!!

Gravar

Har varit med syrran på gravarna idag.
Har egentligen inget som helst behov av att besöka gravar och tända ljus men har fan inte varit på mina föräldrars grav sen förra året vid den här tiden!! Så jag tänkte att jag kunde ju följa med.
Vi var även på mormors grav som jag heller inte har varit på efter hon blev urnsatt.

Jag brukar i vanliga fall binda en egen gravkrans till pappas grav ( mina föräldrar ligger i samma grav men det är alltid pappas grav jag besöker!) men i år har jag varken hunnit eller orkat. Så syrran fick beställa sina hemska gravkransar, som hon tycker är fina, och fixa med detta i år.

Själv ska jag ligga i en minneslund när jag dör och ingen ska behöva känna sig tvungen att lägga en krans där! Eller besöka överhuvudtaget. För mig betyder en grav egentligen ingenting! Jag behöver inget speciellt ställe att gå till.  Kanske därför jag har så svårt att förstå de anhöriga efter tex Estioniakatastrofen, som vill att kropparna hämtas upp så att de får begrava dem!
Men man är ju så olika när det gäller sånt!

Annars blir det sdansk skinkstek med rödkål till middag. Den står i ugnen nu och doftar gott av ingefära och kanel.
Jo du läste rätt!
Kanel!
Det är jäkligt gott att ha på skinkstek!

Nåt mer ansträngande tänker jag inte göra idag!