Arkiv för juni, 2009

Att säga att det regnat här idag är nästan en underdrift!!
Regnet har formligen forsat ner i flera timmar!

Skulle åka till min kusin, som fyller år idag, till hennes stuga. När jag gick hemifrån kom regnet och det fortsatte med en väldig fart.
Det åskade även och regnet fortsatte att forsa.
Skulle vidare med buss ett par mil och tidvis regnade det så att chaffören var tvungen att sakta ner eftersom sikten var lika med  noll.
Halvvägs slutade regnet men efter nån timme kom det även dit vi var. Och med det ett sjuhelvetes åskväder!
Det höll på att åska i stort sett direkt ovanför oss i ca 2 timmar. strömmen kom och gick. Regnet forsade ner.
Det hade inte riktigt slutat regna när jag åkte hem. Under de 5-6 tim jag var dör kom det ca 80-90 mm regn.
På deras ännu inte helt färdiga inglasade veranda läckte taket och man fick hela tiden flytta sig för nya takdropp. Till slut fanns det i stort sett ingenstans att sitta där det inte läckte in då och då så jag spände upp paraplyet 🙂

Två ladugårdar har brunnit ner häromkring och det har varit översvämningar både här och där.
Ev ska det bli liknande väder i morgon!
Då ska jag i alla fall inte ge mig ut i nåt regn!! Jag håller mig inomhus!

Annonser

Eftersmak!

Publicerat: måndag 29 juni, 2009 i allmänt blarr, ångest, fascinerande, kamp, känslor, liten, mat, mående, minne

Det tog mig 3 tim och ½kg salträkor att bli av med den äckliga ”potatis-minnes-smaken” ur munnen!
Jag ska aldrig mer skriva om det!
Känner redan nu att den kommer tbx, smaken i munnen, och avslutar därmed detta snabbt!!

Potatis

Publicerat: söndag 28 juni, 2009 i fascinerande, funderingar, galenskap, kamp, liten, mat, minne, smärta, sorg, stress, tänkvärt

Inte bara ogillar jag värme. Jag är inte speciellt förtjust i nypotatis heller och är därmed närmast att betrakta som en landsförrädare!

Jag klarar inte den där ”blötheten” som är i nypotatis.
Det har delvis med ett trauma från lågstadiets matbespisning.
Fast jag är inte speciellt förtjust i vanlig potatis av fast sort.
Jag vill ha King Edward som är så mjölig som möjligt.
Och ALL potatis måste vara väl ”utångad” annars kan jag inte äta den!

Äter ALDRIG kokt  potatis på tex restaurang.
Den har nämligen oftast legat i gryta med locket på efter kokning och därmed har de blivit vattninga och blöta inuti.

(Jag får alltså kväljningar och mår illa av att bara skriva om detta!!)

Matbespisningstraumat består av att jag blev tvingad att äta enbart potatis utan något till.
Man fick aldrig slänga något utan att fråga.
Jag hade ätit upp allt annat utom 2 el 3 potatis, som jag frågade om jag fick slänga.
Svaret blev: NEJ!!
De skulle ätas upp!
Jag vägrade och då kom husmor utifrån köket, grabbade tag i nacken på mig och tvingade mig att äta upp dessa potatisar.
Givetvis kräktes jag upp dem lika fort som de kommit ner och då tvingade hon mig att äta upp mina spyor!!!!!

Behöver jag tillägga att hon måste varit sadist av stora mått!?

Det gick inte heller att slippa få potatis i matsalen. Man skulle ”lära sig” att äta allt.
På den tiden kom potatisen färdigskalad till skolan och låg in nån sorts vätska som gjorde att det blidades en ca ½ cm tjock hård hinna om potatisen. Inne i kärnan var den genomblöt!

(Nu kan jag tom känna den äckliga smaken i munnen och det känns som om jag skulle spy närsom helst!! uuurk)

Bad man om ”inte så mycket” slängde mattanterna på en rejäl slev. Var det något man gillade och bad om mer fick man nästan ingenting!!?? Jag fattar inte hur de var funtade!!??

Detta hände alltså när jag var 8-9 år. Det är mer än 40 år sedan och jag känner fortfarande smaken i munnen när jag tänker på det!!
Kan fortfarande inte äta potatis utan massor av sås. Även den jag kokar själv.
Jag mår faktiskt illa av att se någon annan äta enbart potatis rakt upp och ner!
Snacka om att saker kan sätta sina spår!!

ensamochutsattivarldenpsp

Värmen….

Publicerat: lördag 27 juni, 2009 i allmänt blarr, gnäll, livet i största allmänhet, väder

….driver verkligen fram den ”gnälliga” sidan av mig!
Orkar inte göra nåt.
Skulle helst vilja slippa äta…eller i alla fall laga maten!

Vill inte umgås med anda eftersom jag känner mig gnällig. Och om någon säger ”man får inte klaga över värmen” då brister fördämningarna och jag blir galen!
Så det är bäst att hålla sig avskild och inomhus, i ensamhet, så jag slipper få tröttande och svettbringande utbrott!

36_1_47

Ofta när jag läser vad andra skriver, hur de kan analysera och gå på djupet i tankar, och dessutom uttrycka dessa tankar, kan jag känna mig helt ytlig och urdum!
Min hjärna tycks inte fungera så.
Om jag skulle försöka mig på detta skulle jag ”tappa bort mig” ganska snabbt och jag skulle inte veta vad jag menar eller vad jag är på väg!
Samtidigt blir jag helt förstummad och förvånad över att andras tankar kan gå så!?
Min hjärna tycks inte funka så alls!
Den har inget som helst behov av att analysera situationen. Inte heller analysera det som hänt.
Den vill bara finnas i nutid och ”flyta med”
(den kan inte ens försöka förklara på ett vettigt sätt vad jag menar för redan här känner jag att jag tappar bort mig och inte vet vad det är jag försöker säga!!)

Det stör mig iofs inte att jag fungerar som jag gör. Det är egentligen när andra vill ifrågarsätter det som det blir till ett problem. Som tex när jag jobbade och vi hade medarbetasamtal.
Den obligatoriska frågan kom ju alltid: Vad ser du dig om 5 år?

Jag ser mig inte alls om 5 år!
Jag ser mig bara här och nu!
Varken då eller sen.
Inga framtidsdrömmar.
Inte på väg någonstans.
Inte sträva efter att utvecklas.

Jag funkar bara inte så!
Däremot känner jag att jag utvecklas om jag tar saker som de kommer.
Jag lär mig bäst om jag inte bestämt mig för att lära mig något utan om jag ”bara gör det”
Jag lär mig på mitt vis och det är inte alls säkert att jag lär mig det ”som man borde”.
Jag är tex ganska övertygad att om jag gått en massa datarkurser så hade jag inte kunnat så mycket om datorer och sånt som har med dem att göra, som jag kan nu.
Jag HATAR pekpinnar!
Jag tror att bara tanken på att saker måste göras på ett visst sätt får mig att sätta hälarna i marken och sträva emot!
Jag gör och lär mig på mitt vis och om det visar sig att det är ”fel” så skiter jag i det!!

Jag klarar liksom inte av att leva på något annat sätt.
Och kanske är det en av orsakerna till att jag håller mig mycket för mig själv.
Jag känner inte igen mig i andras beteende och tänkande.
Det är först i jämförelse jag blir ”konstig”, inte för mig själv!

ensam

Brukar sova på balkongen sommartid.
Är dock inte så jättevarmt nattetid än men ganska varmt inne.
Så inatt kommer jag att sova precis innanför den öppna  balkongdörren.
En liten kompromiss kan man säga 😉

Go natt!

829

Teatergruppens nya, och förhoppningsvis förbättrade, hemsida ligger nu upp.
Den som är intresserad kan klicka här!