Konversation!

Publicerat: lördag 18 juli, 2009 i allmänt blarr, djur, funderingar, katt, kreativitet, livet i största allmänhet, tänkvärt

Nu gjorde jag nåt som jag verkligen inte vet hur det gick till!?
När jag skrivit rubriken tryckte jag på nåt konstigt sätt så att det hela publicerades!!??

Eftersom jag inte hunnit skriva mer än rubriken så var det ett något fattigt inlägg 😉

Vad jag skulle skriva om är mina konversationer med katten.
Hon ”pratar” och har sig och givetvis måste jag ju svara! Det vore ju förfärligt oartigt annars 🙂
Ibland ”vet” jag vad hon säger, ibland inte.
Ibland tror jag mest hon vill säga att hon finns och få lite feedback på det.

Hon har ett ganska speciellt sätt att jama när hon varit på lådan och säger till att jag ska gå och tömma den bums!
Likadant med mat.
Är det så att jag inte fattar vad hon menar eller inte orkar lyssna på henne, lägger hon sig på strategiska platser för att, sen när jag är uppe och rör mig, kan valla mig i rätt riktning.

Det är mycket som behöver skötas när man har en sån lat matte 😉

kommentarer
  1. Mia skriver:

    Djur är fenomenala på att få oss tvåbeningar att fixa till det som de vill ha det. Läste nyligen att katter dessutom avger en speciell doft för att kommunicera med människor. Det var något om att de lugnar oss eller dylikt. Fan, hittar inte artikeln just nu! Men det är ju samma med hundar fast med kroppen/svansen då. Om vi läser av dem rätt skulle många saker inte behöva inträffa, missförstånd/bett/utfall/revirpink osv. För djur läser av oss långt innan vi tänkt tanken att ”prata” med dem. Bevis på det har jag fått otaliga gånger den senaste veckan. Nanuq är pissed off på mig eftersom jag försöker ”ta över” den roll han hittills haft, tills han helt oförskyllt landade i vårt hem. Stackars sate! 😉

    Kram!

  2. catwomankitty skriver:

    Jo visst är det så! jag har ganska lätt för att ”läsa” kroppsspråk. Både människors och djurs. Det hade jag mycket nytta av när jag jobbade med förståndshandikappade.
    Om du hittar artikeln om katter så maila den gärna! Vore intressant att läsa!

    Kramizar!

  3. Mia skriver:

    Jag kan läsa av dem som är ”som mig”. Både kroppsspråk och den där ”aningen” som jag alltid har. Det är både på gott och ont. Har vid ett flertal tillfällen passerat funktionshindrade med tillhörande assistent och känt på mig att kemin dem emellan inte stämmer. Då vill jag bara kliva fram och påpeka hur de _egentligen_ ska bemöta dem.

    En annan grej som jag finner oerhört jobbigt är alla dysfunktionella familjer som är ute och storhandlar. Kuvad mor, jävlig far och skygga barn. Då ryser jag med hela kroppen.

    Jag tror att i mitt fall har jag det en smula medfött men det mesta lärde jag mig under barnaåren med en alkoholiserad far. Jag vände mig till djuren och där blev jag kvar, ungefär.
    Ärliga individer som ger mer än vad de kräver tillbaka.

    🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s