Arkiv för kategori ‘ångest’

Remorse!!

Publicerat: fredag 30 oktober, 2009 i allmänt blarr, ångest, dystymi, fibromyalgi, funderingar, stress, trötthet

Har nu fått tid till tjocktarmsröntgen och när jag ser förberedelserna ångrar jag DJUPT att jag drog igån detta!!
Har verkligen lust att avboka hela karusellen! För jag tror inte den är nödvändig!
Ångrar att jag sa att min mamma dog i tjocktarmscancer. Hade jag inte sagt det hade det förmodligen inte tagit  så här långt som till röntgen!?

Dessutom blir det en massa andra läkarbesök och undersökningar nu under november och december!
Allt på en gång. Jag blir helt utmattad av att bara tänka på det!
Vill bara dra mig undan i mitt skal, som en eremitkräfta, och skita i allt.
Det blir lite för mycket för mig.
JAG VILL INTE!!!!!!!!

Tanken på eremitkräfta med ett skal att dra sig in i, och nypa alla söm försöker ta sig in i det, är väldigt tilldragande!
Får nog ge mig ut på jakt efter ett stort skal att bosätta mig i! Sen tar jag en tång och försvarar mig med!

Om jag lägger mig ner och spelar död kanske jag slipper allt?

 

Annonser

….hade örat blivit bättre under natten och jag tvekade först om jag överhuvudtaget skulle gå till vc!
Men jag gjorde det i alla fall.
Det såg mycket bättre ut men var fortfarande lite rodnat.
Skulle fortsätta med örondropparna veckan ut.

Jag hatar annars när sånt händer!
Att man mår skit och ringer till vc. När man väl ska dit är symptomen borta eller man är i alla fall bättre!
Jag känner mig som en som bara ringer för uppmärksamhet och inte för att jag egentligen är sjuk.
Som om jag bara simulerar och är besvärlig och ingen tar på allvar.
FAN vad jag hatar den känslan!!!

Och ändå är jag sån att jag verkligen inte ringer i onödan.
Jag vill vara mer eller mindre halvdöd innan jag hör av mig, och jag väntar gärna en dag eller tre efter det att jag är halvdöd bara för att se om det inte går över.

Varför gjorde jag inte det denna gången!!!
Fy på mig!

Eftersmak!

Publicerat: måndag 29 juni, 2009 i allmänt blarr, ångest, fascinerande, kamp, känslor, liten, mat, mående, minne

Det tog mig 3 tim och ½kg salträkor att bli av med den äckliga ”potatis-minnes-smaken” ur munnen!
Jag ska aldrig mer skriva om det!
Känner redan nu att den kommer tbx, smaken i munnen, och avslutar därmed detta snabbt!!

Triggare

Publicerat: lördag 4 april, 2009 i ångest, galenskap, kamp, kaos, mående, smärta, stress, utanförskap

Vissa ljud triggar mig oerhört.
Och av dessa ljud är det nog tuggummituggande som triggar mest!
Det räcker att jag ser någon tugga tuggummi för att hela min uppenbarelse ska trigga igån nån slags ”döda-instinkt”!

Det finns gånger på bussen då jag måste stoppa öronproppar i öronen, om jag inte har med mig min mp3, och blunda så jag slipper se eländet.
Det väcks verkligen en ”döda-lust” i mig.
Jag får nästan hålla mig i sätet för att inte flyga på person(erna), slita tuggummit ur käften på dem och köra ner det i halsen på dem så de kvävs!!!

Det är ALLTID lika jobbigt att se och höra det. Det enda som skiljer från gång till gång är min förmåga att kontrollera mig själv. När jag mår sämre minskar förmåga till kontroll och hantering och då hjälper det knappt att varken blunda eller bli ”döv”. Jag VET att någon tuggar och jag är på väg att bli en ”dödsmaskin” som slår vilt omkring mig och är beredd att göra vad som helst för att eliminera källa till irritation.
Det triggas igång en väldigt primitiv känsla av ”fly eller fäkta”, nån känsla som härstammar i den totala urmänniskan utan språk.

De finns de som säger att jag måste kunna vänja mig vid detta, tuggummituggandet alltså, om jag bara utsätts för det tillräckligt mycket. Men det vore som att vänja sig vid ljudet av naglar skrapande mot svartatavlan, och det tycker ju de flesta är rena rama tortyren! Jag tror inte det finns så många som skulle vilja vänja sig vid det ljudet!?

Att säga till nån som tuggar tuggummi, att vänligen sluta med det, är tydligen ett stort intrång i den personliga integriteten och väldigt stötande! Det är i alla fall så jag har blivit behandlad när jag bett någon sluta tugga!

Jag har suttit på föreläsning utan att kunna uppfatta ett ljud av vad som sägs enbart för att min bänkgranne tugga tuggummi. Jag har vandrat fram och tillbaka på tåget eller suttit inne på toaletten i evigheter bara för att den som suttit brevid mig tuggat tuggummi. Jag har suttit med handen framför ansiktet för att slippa se folk tugga tuggummi på film (framför allt amerikanska sådana!)

Tidvis isolerar jag mig helt för att slippa utsättas för denna tortyr.
Det visas väldigt lite förståelse för mitt problem.
Och just nu tycks var och varannan människa tugga tuggummi med ÖPPEN MUN!!!!

kill, kill, kill, kill…………..

Gaaah!

Publicerat: lördag 24 januari, 2009 i ångest, dator, dystymi, funderingar, gnäll, kamp, kaos, känslor, själ, sorg, stress, utanförskap

Känner mig oerhört stressad!
Mina datorer krånglar, obehaget efter styrelsemötet sitter fortfarande kvar, en massa dokument försvann från en kompis dator och jag vet inte om det är mitt fel!?
Kort sagt! STRESSSSSSSSSSSSSSSSS!!!!

Ska ut och äta och gå på bio ikväll men just nu kan jag inte ens se fram emot det!
Sängen med täcket över huvudet ( om det bara inte vore så jävla varmt under täcket!) är vad som känns mest tilldragande!
Jag har en fantastisk förmåga att kunna ”stänga av” och ”spela dö, men det innebär att jag måste stänga ute övriga världen och helt gå in i mig själv och förtränga de jobbiga känslorna och kraven!

Ja ja…..det löser väl sig till slut!
Jag får väl ta och hoppa in i duschen istället (fast så särskilt mycket hoppande lär det nog inte bli!)

Återigen…

Publicerat: lördag 3 januari, 2009 i allmänt blarr, ångest, galenskap, kamp, otrötthet, sömn, stress, tomhet, trötthet

….sitter jag här mitt i natten med en ovilja att lägga mig!
Tänk om jag bara kunde lägga ner huvudet på kudden och somna!
Men när jag vet att det kommer att bli minst en timmes vändande och vridande och vändande av kudde och täcke och svettningar och ont mest överallt känns inte sängen och sömnen så lockande!
Dagtid gör jag mest inget annat än önskar att få gå och lägga mig men när natten kommer är den önskan som bortblåst!
Tycker annars att jag borde vara van vid långt insomnade eftersom jag haft det hela livet!
Men icke sa nicke!
Jag våndas varenda kväll och försöker dra ut på det in i det längsta.
Och än värre är det när jag är bortrest!
Hemma kan jag ju i alla fall gå upp och titta på tv eller nåt.
Då vill man ju ”visa hänsyn” och vara tyst och jag vet till slut inte vart jag ska ta vägen!
Och det gör ju det inte lättare att somna in precis!

Inser ju att bara fortsätta att skriva är ett dragande på det oundvikliga……nämligen sömnen!
Undrar vad jag kommer att hitta på för att slippa närma mig sängen när jag väl stängt av datorn?

Nu borde jag sluta…..men vill inte…….men borde verkligen…….ja jag ska……alldeles strax…bara en minut till och några fler betydelselösa ord…….och än har jag inte slutat……men NU ska jag väl ändå ……….alldeles precis nu…..å inte fan gjorde jag det……men NU blir det i alla fall!!!

Tack Ni som kommenterat mitt förra inlägg ❤

JAg känner mig fortfarande lite avig…….

hpim2049_400

Har inte riktigt lust att visa upp mig än……

hpim3069

Och är inte på bästa humör…….

hpim2564