Arkiv för kategori ‘kaos’

Slut

Publicerat: fredag 30 december, 2011 i depp, kaos, katt, känslor, livet och döden, släkt/familj, smärta, sorg

Nu behöver inte Lillis, min katt, lida längre.
Jag valde att låta henne somna in i tisdags.
Hon hade jättesvårt att äta de sista dagarna och jag ville att hon inte skulle lida allt för mycket.

Lillis fd mattes föräldrar, som bor i samma stad som jag, körde mig ut till djursjukhuset och mamman var även med mig inne på djursjukhuset.
Lillis somnade in fint och stilla.

Min sorg är ENORM!!
Jag sörjer faktiskt henne nästan lika mycket som jag sörjde min pappa när han dog för 10 år sedan.

Min mamma som dog 1993 har jag däremot inte sörjt på samma sätt!! Men vi hade aldrig någon nära relation.

Jag har varit med om att ta beslutet för avlivning för 2 katter tidigare i mitt liv men aldrig var det så svårt som nu och aldrig var jag så ledsen som nu!

Vila i frid Lilis

Annonser

Får till och från attacker av nattliga illamående.
Har ingen aning vad det beror på!?

Dock följer det i stor sett alltid samma mönster.
När jag ska somna lägger jag mig oftast på vänster sida först.
Och när jag sen vänder mig om för att lägga mig på höger sida kommer alltså detta illamående över mig!!

Inte varje natt, kanske varannan månad. Ibland oftare, ibland med längre tid i mellan.

Ibland känner jag när jag som vanligt lägger mig på vänster sida ett lätt illamående och kan då ”lura bort” ett anfall genom att istället börja natten med att lägga mig på höger sida direkt.

Det är rejäla attacker jag får. Inte så att jag kan ligga kvar i sängen och vänta på att det går över!
Nej det är upp för att sätta sig på toa med spann framför!
Kallsvetten formligen forsar av mig och jag är alltså helt genomblöt!
Måste torka av mig med handduk!
Ibland, som i natt, gick det över efter ca 15 minuter utan att jag behövde spy. Ibland kan jag sitta ca 30 minuter och spy som en kalv!!
När det hela gått över är jag totalt slut samt iskall av all kallsvett. Kryper huttrande ner i sängen med spann bredvid ifall  jag skulle behöva spy senare.

Fattar nada vad det kan bero på att jag får attackerna!! Nåt med magsäckens läge verkar det i alla fall vara.
Spelar heller ingen roll VAD jag ätit! Det bara kommer!
Sjukt jobbigt och irriterande är det i alla fall och tar på krafterna gör det!
Idag väger skallen 1 ton och jag har ett lätt illamående kvar!
ÖRK!

Idag tackade jag de högre makterna, som jag inte tror på, för att det finns mp3-spelare!

Har ju så oerhört svårt för ljud, och då framför allt tuggummituggande.
Att åka buss utan mp3-spelare är rena tortyren och jag skulle nog löpa amok om jag inte kunde ”ta skydd” i att ha musik som eliminerar ovälkomna ljud!

idag satte sig en frenetiskt tuggummituggande kvinna bredvid mig!
Då är det bara att höja volymen upp till gränser till att det gör ont, sluta ögonen och ta skydd i bubblan det skapar.
Dock gör doften av tuggummit att jag inte helt kan stänga ute allt och jag måste nästa intala mig själv att inte rusa upp och slå till den som står för obehaget!!  Jag är som en spänd pilbåge och vad som helst kan utlösa det ”vapnet”

Så tack, vem det nu var som uppfann den, för den våldseliminerande apparaten mp3-spelaren!

…känns det i skallen idag!
Har försökt läsa lite bloggar men orden dansar mest framför ögonen och meningarna saknar mening!

Ska försöka ta mig samman och ta mig till simhallen för lite träning och bastubad.
Inte för jag tror att det hjälper mot rörigheten, utan mer för att jag verkligen borde träna och för att det är så jävla skönt att bada bastu!

927

Idag skulle jag egentligen hjälpt en kompis med diverse datorproblem och ombygnad av hemsida.
Insåg igår att min stressnivå är SKYHÖG pga att jag varit iväg hemifrån varenda dag veckan som varit.
Min hjärna klarar inte detta!
Min stressnivå stiger till oanade höjder och jag känner mig på gränsen till panikslagen.

Det spelar liksom ingen roll om det är roliga saker jag varit iväg på. Det är det att jag är ”uppbokad” som gör det.
Jag måste ha dagar då jag i stort sett inte gör ett skit. Annars brakar jag ihop fullständigt och blir ”utbränd”
Tål med andra ord inte speciellt mycket.
man kan säga att jag är ganska ”lättantänd”!
Det är väl behovet av ensamhet och total kravlöshet som gör att jag är så lättstressad.

Vårrullarna blev rätt okej. Dock inte helt som jag ville ha dem. Smakar lite annorlunda med filodeg istället för riktiga risplattor som det ska vara.
Dessutom var oljan lite för varm och de blev lite väl välfriterade!

Idag har jag gjort min goda asiatiska kycklingsoppa.
Det finns nu kvar till 2 luncher till.

När jag var i affären för att köpa purjolök (som jag upptäckte att jag saknade) hade de stora pajer för 70 kr. Normalpris 130 kr. Köpte en ost-skinkpaj och en västerbottenpaj. Tänkte skära i bitar och frysa ner.
Bra att ta fram och bara värma. Passar mig perfekt!
Jag som ibland varken orkar eller har lust att laga mat.

Ikväll ska jag väl kolla på shlagerfestivalen, äta paj och chips och bara slöa!

Ha dé!

image018

Triggare

Publicerat: lördag 4 april, 2009 i ångest, galenskap, kamp, kaos, mående, smärta, stress, utanförskap

Vissa ljud triggar mig oerhört.
Och av dessa ljud är det nog tuggummituggande som triggar mest!
Det räcker att jag ser någon tugga tuggummi för att hela min uppenbarelse ska trigga igån nån slags ”döda-instinkt”!

Det finns gånger på bussen då jag måste stoppa öronproppar i öronen, om jag inte har med mig min mp3, och blunda så jag slipper se eländet.
Det väcks verkligen en ”döda-lust” i mig.
Jag får nästan hålla mig i sätet för att inte flyga på person(erna), slita tuggummit ur käften på dem och köra ner det i halsen på dem så de kvävs!!!

Det är ALLTID lika jobbigt att se och höra det. Det enda som skiljer från gång till gång är min förmåga att kontrollera mig själv. När jag mår sämre minskar förmåga till kontroll och hantering och då hjälper det knappt att varken blunda eller bli ”döv”. Jag VET att någon tuggar och jag är på väg att bli en ”dödsmaskin” som slår vilt omkring mig och är beredd att göra vad som helst för att eliminera källa till irritation.
Det triggas igång en väldigt primitiv känsla av ”fly eller fäkta”, nån känsla som härstammar i den totala urmänniskan utan språk.

De finns de som säger att jag måste kunna vänja mig vid detta, tuggummituggandet alltså, om jag bara utsätts för det tillräckligt mycket. Men det vore som att vänja sig vid ljudet av naglar skrapande mot svartatavlan, och det tycker ju de flesta är rena rama tortyren! Jag tror inte det finns så många som skulle vilja vänja sig vid det ljudet!?

Att säga till nån som tuggar tuggummi, att vänligen sluta med det, är tydligen ett stort intrång i den personliga integriteten och väldigt stötande! Det är i alla fall så jag har blivit behandlad när jag bett någon sluta tugga!

Jag har suttit på föreläsning utan att kunna uppfatta ett ljud av vad som sägs enbart för att min bänkgranne tugga tuggummi. Jag har vandrat fram och tillbaka på tåget eller suttit inne på toaletten i evigheter bara för att den som suttit brevid mig tuggat tuggummi. Jag har suttit med handen framför ansiktet för att slippa se folk tugga tuggummi på film (framför allt amerikanska sådana!)

Tidvis isolerar jag mig helt för att slippa utsättas för denna tortyr.
Det visas väldigt lite förståelse för mitt problem.
Och just nu tycks var och varannan människa tugga tuggummi med ÖPPEN MUN!!!!

kill, kill, kill, kill…………..

Vårljus

Publicerat: torsdag 19 mars, 2009 i dystymi, fibromyalgi, gnäll, kamp, kaos, mående, stress, trötthet, utanförskap

De flesta blir pigga av vårljuset.

Jag blir trött, sur och gnällig!!